Det är få företag som inte har flyttat åtminstone några resurser till molnet. De vill få bättre, snabbare, enklare eller billigare tjänster jämfört med att köra i eget datacenter. De hoppas också kunna dra fördel av molnoperatörens specialistkunskaper. Det är kunskaper som det kan vara svårt för företag att utveckla och bevara, i varje fall om företaget inte har it som huvudverksamhet.
– Även om kostnaderna för körningar och hårdvara är lägre i molnet så är det inte säkert att ditt arbetssätt gör att du kan realisera de besparingarna, förklarar Neal Sample, konsult och före detta it-chef på det amerikanska försäkringsbolaget Northwestern Mutual:
– Till exempel: om du flyttar kundsidan av en applikation till molnet men lämnar kvar baksidan i ditt datacenter så betalar du för två uppsättningar infrastruktur.
En annan vanlig anledning till missnöje är att de har flyttat sina informationstillgångar till molnet i en ”lyft och flytt”-manöver. Då kan applikationerna inte dra fördel av molnets möjligheter, som elasticitet:
– En bra elastisk applikation uppstår inte med magi, säger Sample:
– Den måste skrivas direkt för AWS eller någon annan plattform.
Problemet är att man egentligen aldrig vinner på att gå över till molnet om man inte börjar använda molnets särskilda fördelar. Och även om man gör det kan man bli fast – inte bara i molnet, utan hos en specifik operatör:
– Det är stor skillnad mellan, till exempel, AWS och Azure, säger Sample:
– Så om du använder de inbyggda fördelarna hos en av dem, till skillnad från den andra, så kan du sitta fast. Hur som helst kan du inte dra fördel av det som molnet kan erbjuda förrän du har konstruerat om din applikation för molnet – alltså för att använda dess specifika funktioner.
En tredje anledning till att företag blir besvikna är att de inte längre kan styra över sina informationssystem. Detta är särskilt besvärande i strikt reglerade branscher, som bank och finans eller sjukvård. Ingen vill förlita sig på att en tredje part räddar dem från juridiska problem. Och företag med stora samlingar data vill ha hårdkoll på dem. De vill inte lämna sin kärnverksamhet i händerna på en molnoperatör.
Besvikelsen beror oftast på bristande planering. Gartner har kommit med råd om detta, senast i The Cloud Strategy Cookbook från 2023, och de kan sammanfattas så här: ta fram en molnstrategi, helst innan ni migrerar till molnet, uppdatera strategin regelbundet och dokumentera i ett levande dokument, och anpassa molnstrategin till verksamhetens önskade resultat. Många företag som har struntat i dessa och liknande råd har inte heller vunnit någon på att gå över till molnet. Och därför har en del av dem bestämt sig för att ta tillbaka it-tillgångar från molnet – repatriering – och alltför många av dem gör så med samma dåliga planering.
Repatriering – inget för räddhågade
Att migrera tillbaka från molnet är ingen enkel sak – oavsett var man befinner sig.
– Repatriering från molnet brukar vara sista utvägen när man vill optimera ett företags kostnadsstruktur, säger Sumit Malhotra, it-chef för Time Internet i Indien:
– Men för att man ska lyckas med en sådan övergång krävs ingående teknisk förståelse av applikationerna, kompetens i flera olika tekniker samt stöd uppifrån när det gäller eventuella negativa effekter på användarupplevelsen vid övergången. Det är inget för de räddhågade.
För mindre företag är det särskilt svårt att repatriera. Det beror helt enkelt på att besparingarna för mindre företag inte är värda kostnaderna. Varför betala för lokaler och hårdvara samt betala mer i löner bara för att spara lite pengar. Mycket stora företag kan däremot tjäna på repatriering. Men vill de?
– Vill Visa, American Express eller Goldman Sachs vara hårdvaruföretag, frågar Neal Sample retoriskt:
– Vill de göra en mindre besparing genom att lämna sitt kompetensområde?
Omläggningen kan också bli mer komplicerad om kostnaden för repatrieringen inte tas med i beräkningarna. En marginell förväntad besparing som uppnås genom att man hämtar tillbaka en applikation kan uppvägas av kostnaderna för förändringen. Då ingår störningar av verksamheten och att man missar tillfällen att göra andra saker, som att uppgradera systemen för att generera ökade intäkter.
En stor omläggning kan också orsaka nertid – ibland planerad, ibland inte planerad:
– En omärklig omläggning är knappast möjlig när man går tillbaka till privat infrastruktur, säger Sample:
– Och det är verkligen viktigt i en tid när man förväntar sig access 24/7.
Oavsett allt sådant så går snacket när ett stort företag repatrierar. Det blev en stor skräll 2015 när Dropbox migrerade bort från lagring i AWS till egen skräddarsydd infrastruktur. Företaget rapporterade en kostnad i intäktsbesparingar på nästan 75 miljoner för de första två åren efter repatrieringen.
Nyligen, oktober 2022, blev webbmjukvaruföretag 37signals omtalat när dess tekniska direktör och medgrundare David Heinemeier Hansson skrev i en blogg att företaget ska flytta sina två huvudplattformar – projekthanteringsplattformen Basecamp och mejltjänsten Hey – från molnet. Men 37signals tänker inte driva ett eget datacenter. I stället ska företaget samarbeta med ett företag som har specialiserat sig på att tillhandahålla en hybridmiljö som tjänst.
– Det finns företag som specialiserar sig på sådant, säger Hansson:
– Om din budget är av en sådan storleksordning att det är skrämmande, alltså miljoner dollar, så får du råd med detta många gånger om med de besparingar du gör.
Både Dropbox och 37signals har motivationen och kapaciteten för en övergång. Båda företagen är beroende av beräknings- och lagringskapacitet och behöver ha detaljkoll och höga prestanda. Och de har den kompetens som krävs för repatriering. Även om 37signals jobbar med Deft.com för repatrieringen så kommer flytten tillbaka från molnet att kräva avsevärda förändringar i appar och datastrukturer för att få samma funktioner i den nya miljön. Och det är inte alla företag som har den kompetens som krävs för det.
För företag som Dropbox och 37signals kan en sådan förändring vara motiverad. Men för företag som inte ägnar sig åt it är det en annan sak. Molnet blir mer och mer effektivt och billigare, och det kan privata datacenter aldrig mäta sig med. Molnoperatörerna blir bättre, snabbare, billigare och finns snart överallt. Så en tillfällig kostnadsbesparing kan straffa sig i längden eftersom man inte har framtidssäkrat sina applikationer.
Vare sig man är i it-branschen eller inte bör man se upp så att man slutar med det värsta av två världar. Det kan hända om man försöker återskapa molnfunktioner i huset:
– Om ni bestämmer er för repatriering, undvik att hamna i ett läge där utvecklarna försöker efterlikna den publika molnmiljön när de bygger upp en motsvarighet i huset, säger Sumit Malhotra.
Samma misstag, fast omvänt, är ofta en av orsakerna till att företag blir besvikna på molntjänster. Det händer till exempel när ett system som är baserat på en datacenterarkitektur, till exempel klient–server, flyttas till molnet utan omgörning. Applikationer som är skrivna för en gammal klient–server-arkitektur flyttas till molnet, men processorn är på ett annat ställe än databasen. Resultatet kan bli oacceptabla väntetider.
En hybridlösning blir ofta sämre än en som är antingen rent moln eller rent datacenter:
– I en hybridmiljö tar det längre tid att läsa in en webbsida, applikationerna är inte lika snabba för kunderna och satskörningar tar längre tid eftersom man flyttar data in och ut ur företaget, säger Neal Sample:
– Om ni inte redan har gjort om arkitekturen kan det hända att ni upptäcker att en hybridmiljö faktiskt är sämre, prestandamässigt.
Två felbedömningar tar inte ut varandra
– Jag räknar med att molnrepatriering kommer att fortsätta, men mer som en krusning på ytan än som en flodvåg, säger Neal Sample.
– Företag kommer att fortsätta att flytta laster till molnet utan att ha förberett sig. Sedan kommer de att tycka att de borde flytta tillbaka.
Med tiden kommer molnen att bli enklare att använda. De har redan blivit mer flexibla och molnportabilitet har blivit mer lätthanterligt. Och i och med att molntekniken förbättras kommer repatriering att bli ännu mindre lockande än det är nu.
– Den motivation som skulle kunna göra repatriering till en tsunami finns helt enkelt inte, säger Sample.
– Jag är säker på att repatriering kommer att hända i framtiden, men bara fläckvis. Och alltför ofta kommer det att bero på dålig planering.