Det är dags att sluta tjata om skärmtid, menar Unicef. Det är inte utan att man blir lite misstänksam.
Det är dags att sluta tjata om skärmtid, menar Unicef.
Det är inte utan att man blir lite misstänksam.

Lisa Magnusson
Få ut mer av DN som inloggad
Du vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.
- Följ dina intressen
- Nyhetsbrev
Det finns inga tydliga bevis för att mycket skärmtid är negativt för barns psykiska hälsa, det framgår i en ny, global studie från FN:s barnfond, Unicef.
De aktiviteter som barn ägnar mest tid åt – som sociala medier, spel och videor – bidrar alla ”på ett positivt och mätbart sätt till deras utveckling av digitala färdigheter” såsom att ändra inställningarna, göra en sökning eller blockera någon, vilket gör det lättare att skydda sig från sådant som är farligt och skadligt.
I en internetifierad värld är det dessutom nödvändigt att också barnen hänger med, och inte hamnar på efterkälken. Föräldrar borde uppmuntra detta, enligt studien. Och politiken borde inte gå ut på att begränsa barns tillgång till olika plattformar, utan på att få internetföretagen att ta mer ansvar, moderera innehållet hårdare och göra det lättare att anmäla kränkningar.
Det är slutsatsen.
Är… är den här rapporten skriven av… ett barn? Det är inte utan att man blir lite misstänksam.
För att sitta vid en skärm är att inte göra en massa andra saker som barnkroppen mår bra av: röra på sig
För visst är det viktigt att barn lär sig att hantera internet. Och visst har vuxenvärlden i onödan fastnat i minuter hit och dit.
Unicef har dessutom helt rätt i att det allra viktigaste är vad barnen faktiskt gör av sin skärmtid.
Det är skillnad på att spela en schackturnering med släkten, och att bli groomad av en pedofilring medan ens klasskamrater mobbar en sönder och samman och ett kriminellt nätverk genom mutor och mordhot försöker få en att börja sälja knark.
Men det betyder ju inte att skärmtidens längd är oviktig. För att sitta vid en skärm är att inte göra en massa andra saker som barnkroppen mår bra av: röra på sig, öva sin motorik, utforska den fysiska världen, leka, interagera med andra och annat som Unicef själva brasklappar för i förbifarten.
Det finns det faktiskt också gott om forskning som visar.
Läs mer:
Lisa Magnusson: Vem bryr sig om vad Sabrina Carpenter ”skickar för signaler” till barn?
Lilian Sjölund: Om sillen och jordgubbarna uteblir på midsommar väntar folkstorm