Landslaget som ska stärka det svenska försvaret

Under dagarna på Bosön är det inte deras fysiska styrka, bollkontroll eller något liknande som ska bedömas.

Snarare är det den mentala styrkan i kombination med strategiskt tänkande som kommer att testas. De måste klara av att vara totalt koncentrerade åtta timmar i sträck och det två dagar i rad.

– Innan jag hade gjort den första kvaltävlingen hade jag aldrig funderat över att i framtiden jobba med cybersäkerhet, men nu lockar det, säger Elanur Görgulu som till vardags studerar till högskoleingenjör i datateknik på Chalmers.

Tidigare OS-simmaren och VM-sjuan Björn Seeliger är ny coach för hackningslandslaget – eller som det också kallas Sveriges landslag i cybersäkerhet.

I sin nya ledarroll använder Björn Seeliger sig av de erfarenheter han har med sig efter många år i simlandslaget.

– De som är med här är otroligt kompetenta på det de gör, och jag är inte teknisk av mig. Min uppgift är snarare att skapa en stark grupp där alla finns där för varandra. Komma på vad de behöver som individer för att kunna göra sitt allra bästa, och på vilket sätt jag kan stötta dem i det, säger Seeliger.

– De ska kunna fokusera på sin tävling och prestation, och för att det ska vara möjligt vill jag skapa en sådan tydlig struktur att allt runt omkring fungerar utan att de behöver tänka på det.

Även om det här skiljer sig från traditionell sport går det att hitta likheter.

Det blir tydligt när DN på Bosön träffar Harri Larsson som är kraften bakom hackningslandslaget.

– När jag berättar om tankarna bakom brukar jag använda mig av fotbollsanalogi. För när jag började fundera över hur vi skulle kunna öka den digitala kompetensen tänkte jag på var det är som gör att många unga drömmer om att bli fotbollsproffs, förklarar Harri Larsson, VD för cybersäkerhetsföretaget Cparta som är huvudansvariga för arrangemanget. Larsson är numera också Björn Seeligers chef.

– Ofta börjar fotbollen som en lek där man har roligt med kompisar och åker iväg på turneringar tillsammans. Sedan finns det olika steg att sträva mot som allsvenskan, landslaget och Champions League. Dessutom finns det en rad förebilder, möjlighet att tjäna mycket pengar och nå både ”fame and glory”.

– Sammanfattningsvis handlar det alltså om att attrahera, identifiera och utbilda framtidens talanger. Det är det vi också vill göra, men då inom digital kompetens för att möjliggöra ett säkert Sverige och öka konkurrenskraften.

Tävlingsformen blev den perfekta lösningen för att lyckas med det.

Innan de 50 bästa mellan 16 och 25 år samlas på Bosön har kvaltävlingar genomförts. Nu ska det avgöras vilka 15 som tar sig hela vägen till landslaget.

– När jag gick på gymnasiet såg jag och mina kompisar en affisch om en cybersäkerhetstävling. Vi hade inga förkunskaper, men tänkte att det kan vara kul att testa. Det visade sig till och med vara superkul, berättar 20-årige Liam Thorell med ett leende.

Bortsett från att Liam Thorell, som läser till civilingenjör i datateknik på KTH, tyckte att det var roligt stod det snabbt klart att han också var en stor talang.

När årets uttagning inleds är han trots sin unga ålder något av en veteran efter att ha varit med i landslaget två år i rad. Nu hoppas han på ett tredje.

25-årige Hampus de Flon har även han tävlat en del tidigare, men det är första gången som han är med i kampen om en landslagsplats.

– På den här typen av tävlingar lär man sig mer, och kan på så sätt hålla sig i framkant när det gäller utvecklingen, säger Hampus de Flon som är civilingenjör samt har en mastersexamen i cybersäkerhet.

Livet som hackers kan på många sätt vara ensamt. Visserligen har de kontakt med sina digitala kompisar, men till vardags är inte den mänskliga kontakten lika självklar som om de till exempel spelar fotboll.

Träffen på Bosön har därför betydelse även ur ett socialt perspektiv.

– Jag tror att de flesta människor har behov av någon form av social interaktion, och då gärna med likasinnade. Här möts de och får jobba tillsammans vilket skapar en gemenskap, säger Harri Larsson.

Hackningstävlingar har funnits i flera år. Harri Larsson var till exempel med och startade Midnight Sun CTF som i dag är en av Sveriges största internationella tävlingar.

Men det första hackningslandslaget såg dagens ljus först för fem år sedan. Detta efter att regeringen hade gett KTH (Kungliga Tekniska Högskolan) uppdraget. De i sin tur tog då kontakt med Harri Larsson och frågade om han med sin erfarenhet kunde ta ansvar för det, och Cparta driver i dag landslaget tillsammans med Cybercampus.

Varför är digital kompetens så viktigt?

– Vi lever i en digitaliserad värld, och utvecklingen går med tågets hastighet. I dag skall allting integreras, i antingen telefonen eller några andra system. Pratar vi om det svenska samhället är digitala tjänster är grundläggande för att skapa fungerande funktionalitet i allt från vatten och avlopp, energi, finans, telekom och så vidare. För att samhället ska fungera behöver vi alltså den här kompetensen.

– Samtidigt har vi ett omvärldsläge som är lite oroande med krig i Ukraina – och andra delar av världen– och där krigen har flyttat in i den digitala världen. Vilket också kräver kompetens för att kunna möta det.

– Den andra delen är konkurrenskraft. Även om Sverige har skog, järnmalm och så vidare hittar man mycket av de nya rikedomarna och intäkterna i den digitala världen.

Samtidigt som de tävlande går vidare till Olympiahuset för det första tävlingsmomentet, pratar vi vidare om betydelsen av att öka den digitala kompetensen i Sverige.

Och vad som krävs för att det ska ske.

– Jag är väldigt förvånad över att det fortfarande inte är ett obligatoriskt ämne i skolan. Ska vi lösa de nya utmaningarna behöver vi ha människor som har den kompetensen, säger Harri Larsson.

Larsson och hans företag Cparta är därför också medarrangörer till satsningen ”Knäck koden” som vänder sig till yngre barn.

– Syftet är inte att alla ska bli hackers utan att alla ska bli exponerade för det här. Då ökar vi den allmänna kunskapen samtidigt som vi i tidig ålder – innan de har bestämt sig för att de ska bli fotbollsproffs eller influencer – kan fånga upp dem som har talang.

Även om ”Knäck koden” finns betyder inte det att Harri Larssons lagt ner kampen för att ämnet ska in i läroplanen. Snarare tvärtom.

– Det kommer en ny läroplan 2028, i den måste digital kompetens finnas med, säger Harri Larsson med eftertryck.

När lägret är avslutat står det klart vilka 15 av de 50 som kommer att representera Sverige i bland annat EM.

Liam Thorell nådde sitt mål. För tredje året i rad blev han uttagen i landslaget.

Däremot blir det ingen landslagsdebut den här gången för Elanur Görgulu och Hampus de Flon 2026. Men med sig hem i bagaget har de nya kunskaper, lärdomar och bekantskaper.

Det har varit dagar av spänning och fokus på prestation, men också glädje och gemenskap.

Björn Seeliger vet nu vilka som kommer att vara med när det är dags för hans första landslagsuppdrag som coach

Om vi däremot får se Björn Seeliger representera Sverige igen i något simmästerskap är en fråga som än så länge saknar svar. När de fem åren av studier i USA var över för ett år sedan valde han att sluta – eller om man vill ta en paus på obestämd tid.

– Jag tänker att om jag saknar det kommer jag plocka upp det igen. Det är också därför jag inte har velat göra någon stor grej av det. Nu jobbar jag och gör den här grejen vilket är superkul, säger han.

Fakta.Svenska hackningslandslaget

● Det svenska nationella hackningslandslaget består av 15 etiska hackare.

”Hackning innebär att hitta sårbarheter i ett system, och etisk hackning är att försöka hitta dem för att kunna hjälpa dem som har de här systemen genom att peka på dem och på så sätt ge dem möjlighet att hitta en lösning på det”, förklarar Harri Larsson, VD för cybersäkerhetsföretaget Cparta.

● Laget representerar Sverige i internationella tävlingar till exempel den Europeiska Cybersäkerhetsutmaningen (ECSC) – som skulle kunna jämföras med ett EM – och Internationella Cybersäkerhetsolympiaden (ICO).

● Syftet är att attrahera, identifiera, och utbilda nästa generation av cybersäkerhetsexperter i Sverige.

● Medlemmarna är mellan 16 och 25 år (övre åldersgräns).

● Några som är mer seniora i landslaget jobbar redan nu inom känsliga områden (som försvarsmakten/myndigheter) inom högsta säkerhetsklasserna. Med andra ord har de alltså redan nu en viktig roll i att försvara Sverige.

● Landslaget har tre coacher: Björn Seeliger, Lars Haulin och Mateusz Drwal.

Sverige kommer stå som värd för EM i hackning 2028.