I reklamfilmen från KPA Pension pratar en lärare med sina elever om digerdöden. Hon frågar om de känner till någon annat som drabbat mänskligheten hårt och en liten pojke svarar: ”Skolplattformen. Min pappa säger att det är det värsta som har hänt.”
Det är ovanligt att kommunala it-projekt blir kända för fler än sina omedelbara användare. Men Skolplattformen, som hundratusentals stockholmslärare och -föräldrar tvingades använda – eller försöka använda eftersom det i allmänhet inte fungerade – tog med sin fenomenala uselhet sig rakt in i det allmänna medvetandet.
Kanske kommer vi se samma sak för Millennium, det it-system som Västra Götalandsregionen köpte av techjätten Oracle och som direkt vid lansering visade sig så patientfarligt att det först pausades och nu helt har stoppats.
I båda fallen fanns åtskilliga varnande tecken på vägen. Lärare och läkare larmade gång på gång om att systemen inte fungerade och att de med de nya tekniska hjälpmedlen skulle behöva lägga långt mer tid på administration än tidigare. De blev inte lyssnade på, inte förrän det var för sent.
Prislappen för Millennium ligger hittills på 3,7 miljarder. Och då har det inte ens gått att införa.
Skolplattformen kostade 1,3 miljarder för Stockholms skattebetalare, prislappen för Millennium ligger hittills på 3,7 miljarder. Och då har det senare inte ens gått att införa.
Även om de fallen sticker ut så brukar det inte gå särskilt bra när det offentliga satsar på nya stora it-lösningar.
De flesta svenska regioner har exempelvis köpt ett journalsystem som heter Cosmic och vårdpersonalen är inte imponerad. I Dalarna säger man att produktiviteten sänkts med mellan 20 och 40 procent med det nya systemet och läkare berättar om hur digitala moment som tidigare gjordes med sex eller sju klick i dag kräver hela 54 stycken (P4 Dalarna 30/3 2026). 54 klick för ett enda litet arbetsmoment!
När Cosmic-chefen uttalar sig om problemen i DN berättar han hur både regionerna och företaget efter hand insåg att det hade varit bättre med ett enklare system, men att nu ”har vi ju det avtalet att förhålla oss till”.
Det säger mycket om grundproblemet med offentliga it-upphandlingar. Köparen bestämmer redan från början vad man vill ha för slutresultat och upphandlingen sker därefter. Det är exakta motsatsen mot hur modern it-utveckling går till, där man i nära samarbete med verksamheten som ska använda tjänsterna utvecklar lite i taget, testar, gör om och utvecklar vidare.
Regionerna som köpt Cosmic visade sig så småningom ha brutit mot upphandlingslagen. Dessutom har de skrivit in i kontraktet att det är företaget som får betala eventuella böter. Den hanteringen sätter hela tanken bakom upphandlingslagen ur spel och öppnar för direkt korruption. Av Cosmic att döma leder det inte ens till en bättre produkt.
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: AI-porren är ett växande hot – och den är inte ens olaglig
DN:s ledarredaktion: I dag talar få om ”krigshets” och ”rysskräck”
