DN DEBATT. Vi kan inte fortsätta luta oss mot amerikanska betaljättar – det är alldeles för osäkert ur ett beredskapsperspektiv. De svenska storbankerna måste nu snabbt ta fram fler tjänster för omedelbara betalningar. Om bankerna inte gör det frivilligt måste de tvingas, skriver Riksbankens ledning.
DN DEBATT.
Vi kan inte fortsätta luta oss mot amerikanska betaljättar – det är alldeles för osäkert ur ett beredskapsperspektiv. De svenska storbankerna måste nu snabbt ta fram fler tjänster för omedelbara betalningar. Om bankerna inte gör det frivilligt måste de tvingas, skriver Riksbankens ledning.
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Få ut mer av DN som inloggad
Du vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.
Över 90 procent av alla betalningar i butik i Sverige genomförs med kort och majoriteten av dessa görs med amerikanska Visa eller Mastercard. Visa och Mastercard är utmärkta system som fungerar i hela världen och har på så sätt revolutionerat möjligheten att betala inom och över nationsgränser.
I vår nya betalningsrapport konstaterar vi att koncentration till enstaka tjänster och länder kan göra den svenska betalningsmarknaden sårbar. Om det till exempel uppstår tillfälliga störningar i systemen kan det få stora konsekvenser för möjligheten att betala i Sverige, och i värsta fall kan spänningar länder emellan leda till att beroendet utnyttjas för geopolitisk vinning.
Därför är nationella betalningslösningar, som Swish, ett viktigt komplement ur beredskapssynpunkt, precis som kontanter. Tjänsten, som utvecklats och ägs av de svenska storbankerna, har varit en stor framgång. Vilket bankgirot, bankomat och bank-id också blev när de svenska storbankerna tog fram dem för att göra det enklare och effektivare att betala.
Om de inte gjort detta inom ett år (före mars 2027) anser Riksbanken att lagstiftning, i linje med den som gäller i euro, bör införas
Riksbanken vill nu att de svenska storbankerna fortsätter att visa vägen på betalningsmarknaden genom att utveckla och möjliggöra attraktiva betaltjänster. För att minska omvärldsberoendet till utomeuropeiska tjänster bör de också bygga på nationella och europeiska system.
Till exempel anser Riksbanken att svenskarna borde ha tillgång till fler lösningar än Swish för att kunna genomföra digitala betalningar snabbt mellan olika banker. I dag går det varken att betala en räkning via internet- eller mobilbanken som når mottagare direkt eller överföra pengar snabbt mellan egna konton i olika banker. Detta trots att Riksbanken tillhandahåller ett system för detta.
Swish fungerar dessutom endast för betalningar mellan privatpersoner samt mellan privatpersoner och företag. Det finns ingen möjlighet för företag med svenska bankkonton i olika banker att göra omedelbara betalningar mellan varandra. De kan inte heller betala varandra mellan fredag eftermiddag och måndag morgon. Det är svårt att tänka sig en motsvarande ordning för en annan digital tjänst som e-post eller sms.
Foto: Alexander Mahmoud
I våra nordiska grannländer ser situationen annorlunda ut. I dessa har nästan alla privata bankkunder tillgång till omedelbara betalningar via sina internetbanker och i Danmark och Finland gäller det även företag. Banker som erbjuder vanliga betalningar i euro är, enligt ny EU-lagstiftning, också skyldiga att erbjuda omedelbara betalningar i euro, dygnet runt, via internetbanken.
En implementering av omedelbara betalningar kan visserligen innebära vissa kostnader för bankerna, som förändringar av it-system och nya typer av kontroller för bedrägerier och penningtvätt. Men efterfrågan på dessa betalningar finns. I Riksbankens undersökning bland småföretagare anser 56 procent att det är viktigt att få sina betalningar direkt i stället för att vänta upp till tre dagar, vilket kan vara fallet med kortbetalningar eller vanliga kontoöverföringar.
Riksbanken förväntar sig därför att bankerna börjar erbjuda fler tjänster för omedelbara betalningar eller kommunicerar en plan på att göra det i närtid. Om de inte gjort detta inom ett år (före mars 2027) anser Riksbanken att lagstiftning, i linje med den som gäller i euro, bör införas.
Riksbanken anser därför att företaget bakom Swish, Getswish, och dess ägare bör verka för att tjänsten länkas samman med liknande betaltjänster inom Norden och Europa
Även om det tillkommer nya tjänster så kommer Swish fortsatt att ha en unik roll på den svenska betalningsmarknaden. Riksbanken anser därför att det är av största vikt att också tjänsten tar ytterligare steg i utvecklingen. Den 1 juli 2026 utökas möjligheten att betala offline med kort i Sverige vilket är en viktig åtgärd för att stärka motståndskraften på betalningsmarknaden. Denna möjlighet borde även gälla Swish. Med anledning av det har Riksbanken påbörjat ett arbete tillsammans med Swish för att under året utreda hur en offlinelösning för betaltjänsten skulle kunna utformas.
Samtidigt har Swish valt att inte delta i ett samarbete med sina europeiska motsvarigheter för att möjliggöra internationella betalningar mellan de nationella betaltjänsterna. Om Swish hade valt att delta, och förutsatt att samarbetet lyckas, skulle det ha inneburit att användare hade haft möjlighet att överföra pengar till någon med, till exempel, ett danskt bankkonto via Swishappen. Givet tjänstens popularitet hade detta sannolikt varit ett attraktivt sätt för svenskar att överföra pengar till bekanta i andra länder.
Riksbanken anser därför att företaget bakom Swish, Getswish, och dess ägare bör verka för att tjänsten länkas samman med liknande betaltjänster inom Norden och Europa.
Varken bankgirot, bankomat, bank-id eller Swish har tagits fram för att maximera enskilda bankers vinster, utan för att skapa en bredare nytta för det finansiella systemet och för hela samhället. Med tanke på omvärldsläget behöver bankerna återigen visa att de kan bidra till att Sverige har ett betalningssystem som är i framkant och stärka motståndskraften på betalningsmarknaden.
