När Google slocknar tystnar inte bara musiken – ibland hotas livsviktig vård. Förra veckans haveri visar hur sårbara vi är när Europas digitala vardag vilar i amerikanska moln.
När Google slocknar tystnar inte bara musiken – ibland hotas livsviktig vård. Förra veckans haveri visar hur sårbara vi är när Europas digitala vardag vilar i amerikanska moln.
Få ut mer av DN som inloggad
Du vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.
- Följ dina intressen
- Nyhetsbrev
Torsdagen den 12 juni var en jobbig dag på internet: Gmail, Google Calendar, Spotify, Snapchat med flera slutade fungera eller fick problem (DN 13/6). Men det var inte bara musik och meddelanden som försvann. Exempelvis påverkades även en app som används för att övervaka blodsockernivåer hos barn med diabetes (DN 13/6). Förra veckans haveri berodde till största del på ett tekniskt fel i Googles molntjänst – även om det inte är säkert att Snapchats problem var kopplat till detta.
Händelsen illustrerar problemet med att många organisationer är beroende av ett fåtal molntjänster – en fråga som var aktuell även innan den 12 juni.
Det danska cybersäkerhetsrådet varnade i våras för att USA, genom att vägra Danmark tillgång till amerikanska molntjänster, skulle kunna stänga ned landet på en timme. En bedömning som fick extra tyngd med tanke på att Grönland var i hetluften.
Det handlar inte om att sluta använda amerikanska tjänster, utan om att diversifiera och ha reservalternativ
Regeringen i Köpenhamn har börjat arbeta för att minska sitt beroende av de amerikanska techjättarna. De ska även ta fram en så kallad ”exitstrategi” för en eventuell krissituation. Ett annat intressant exempel är den tyska delstaten Schleswig-Holstein som har börjat ersätta tjänster från Microsoft med produkter som bygger på öppen källkod (DN 6/6).
Inte heller vi kan räkna med evigt solsken i förhållande till de amerikanska molnen. Det offentliga Sverige är mycket beroende av Microsoft-produkter. Vi och EU i helhet behöver vara redo för ett scenario där vi inte har tillgång till dem.
Men i det arbetet behöver Europa lära av tidigare misstag. År 2005 presenterade Frankrikes dåvarande president Jacques Chirac sökmotorn Quaero för att utmana Google. Landet satsade runt 100 miljoner euro på projektet – som blev ungefär lika framgångsrikt som det i dag är bortglömt. Förra året lade EU ner ett föga lyckat projekt om att ta fram ett alternativ till YouTube.
Det behövs inga jättesatsningar på att bygga upp något helt nytt. I stället bör politiken stimulera privata europeiska alternativ – exempelvis genom offentlig upphandling. Det handlar inte om att sluta använda amerikanska tjänster, utan om att diversifiera och ha reservalternativ.
Vi svävar på amerikanska moln – men landningen kan bli smärtsam.
Läs mer:
Lilian Sjölund: Förstår vi vad det betyder när utrikesministern får otäcka hembesök?