Google: Vi måste medge risk med molntjänster

Servertjänster från Amazon. Videokonferenser från Microsoft. AI och kontorsprogram från Google. Tekniken som många myndigheter och företag är helt beroende av inte bara tillverkas av företag i USA – i många fall körs de direkt i techbolagens serverhallar, det som ofta kallas ”molnet”.

När relationen mellan Donald Trumps USA och europeiska länder surnade till höjdes varnande röster om att vårt beroende av företagen skulle kunna förvandlas till ett vapen. Att USA skulle strypa tillgången för Europa om han inte fick som han ville. Mest intensiv har debatten kanske varit i Danmark, sedan Trump gjorde klart att han ville ta över Grönland och inte ens uteslöt militärt våld för att uppnå sitt mål.

Nu svarar Marianne Janik, Googles chef för molntjänster i den europeiska regionen på farhågorna. Hon har bara varit några månader på tjänsten, men innan det var hon Tysklandschef på Microsoft, en annan av de globala molnbjässarna. Frågan är inte ny för henne, även om hon ser en större oro i dag. Och den är befogad, säger hon.

– För det första måste vi medge att det finns en risk, säger hon när DN möter henne bakom kulisserna på Globen, där Google håller sin konferens Cloud summit.

– Offentlig sektor och branscher med mycket reglering måste se över sin riskhantering. De goda nyheterna är att vi började arbeta med det här redan år 2020.

I korthet är hennes argument detta: Google insåg för flera år sedan att deras kunder oroade sig för att USA skulle spionera på deras kommunikation och kanske hota att stänga av tjänsterna som en form av utpressning. Så Google skapade varianter av sina molntjänster. Kunder kan kryptera sin information och lagra nycklarna själva så inte ens Google ska komma åt den. I Frankrike kan man köpa Googleteknik men som körs hos ett franskt företag. I Tyskland har försvarsmakten börjat använda Googles serverteknik, men i sina egna anläggningar.

Dessa varianter är dyrare och sämre än vad Google annars säljer. Men de är tänkta som en avvägning mellan att vilja ha den smidigaste tekniken och någorlunda oberoende av amerikanska intressen.

Det kanske inte övertygar de mer hårdnackade skeptikerna, Google har ändå ett finger med i upplägget. Även om man har valt den franska varianten där ett lokalt företag, Thales, driver it-anläggningen.

Vad skulle hända där om ni tvingades ”dra ur sladden”?

– Vi kan garantera en viss periods överlevnad, säger Marianne Janik men pekar på det franska företaget:

– Ingen kan egentligen dra ut sladden. USA:s regering kan inte tvinga Thales att dra ut den.

En händelse har eldat på debatten om techjättarna som vapen för Trumpadministrationen: Trump införde sanktioner mot Internationella domstolen i Haag, domstolen som dömer krigsförbrytare. En åklagare, som hade fått både Israels premiärminister och flera Hamas-ledare efterlysta, fick ett e-postkonto stängt. Enligt medieuppgifter var det Microsoft som stängde det. Det har förnekats av Microsoft, som dock inte har förklarat exakt vad som hände.

Oavsett vad som hände så har det fått illustrera det fruktade scenariot: Den som har gjort sig beroende av en amerikansk techjätte får betala priset när den kommer på kant med USA.

Kan till exempel en dansk myndighet eller företag som använder Googles molntjänst räkna med att ni skulle ta strid mot en sådan begäran?

– Vi lyder alltid lagar, men om det finns en laglig möjlighet så skulle vi göra det. Samtidigt är vi inte en politisk organisation som tar strid för att vi anser det inte vara rättfärdigt. Vi håller oss strikt till lagen.

Läs mer:

Varningen: Microsoft kan stänga ner Sverige

Så hanterar svenska myndigheterna techjättarna