Svenska kraftnät satsar sju miljarder på it för att säkra el-leveransen

Elförsörjningen har blivit en brännande fråga och nu laddar Svenska kraftnät för att klara sitt uppdrag – att se till att tillgången på el är säker, stabil och kostnadseffektiv. Inte minst på it-sidan där det nu satsas runt 6,7 miljarder kronor i olika projekt mellan 2022 och 2031 för att utveckla nya lösningar, huvudsakligen på it-sidan.

Satsningen syns också i att it-avdelningen växt från 160 personer 2020 till 460 i dag, med ungefär hälften konsulter, och man söker fortfarande fler – det finns över 100 lediga tjänster.

– Det handlar om att skapa förutsättningar för de två huvudutmaningar som vi har. Den ena är energiomställningen och det andra är vårt samhällsviktiga uppdrag där vår it-funktion är extremt kritisk. För att utveckla bägge de förmågorna krävs ny teknik, mycket it-utveckling och digitalisering, säger cio:n Lars Jansson.

Arbetet med att modernisera system, it-infrastruktur och it-organisation accelererade för tre år sedan och har nu kommit ungefär halvvägs. Det handlar om att digitalisera kraftsystemen i sig, skapa förutsättningar för fortsatt digitalisering och öka den interna effektiviteten.

Storskalig utbyggnad

Just nu pågår en utbyggnad av nätet för kraftöverföring i en skala som vi inte sett sedan 1940- och 1950-talen enligt Lars Jansson. Medan budgeten för tioårsperioden låg på 60 miljarder kronor för fyra fem år sedan ska det byggas ut för 160 miljarder kronor de kommande tio åren.

– All denna byggnation består av dokumentation, program, beslutsprocesser och liknande som kräver mycket it-stöd. Dessutom digitaliserar vi också själva näten – när det blir mer nät att underhålla krävs också mer av smartare underhåll.

Med hjälp av sensorer som läser av temperaturförhållande och annat kan man förutse när det är dags för underhåll och man kan även få ut mer kapacitet genom att köra nätet smartare förklarar Lars Jansson. .

– Vi behöver förvalta vårt nät smartare och det kräver mycket it så vi har ett helt digitaliseringsprogram tillsammans med vår nätdivision.

Byter styrsystem

Det svenska stamnätet styrs i sin tur från ett kontrollrum där man balanserar eltillförseln som det kallas. Det innebär att man exempelvis släpper på vattenkraft när det krävs mer el och det är också där som elen skulle stängas av i vissa områden vid ett krisläge där elen inte räcker till – något som hittills inte hänt även om risken var något förhöjd i vintras när elbristen var som störst.

Och här byts nu styrsystemet ut mot ett nytt som köpts in.

– Det handlar om ett mer modulärt system. Historiskt så har produktionssystem och it-system inom kraftsektorn varit kopplade till monoliter som lever 10–15 år och sedan byts de. Nu handlar det i stället om modulärisering och kontinuerlig utveckling och det kräver också en annan organisation än att förvalta en monolit. Det är även tydligare trender kring samarbete mellan kollegorna i Europa och mer öppna lösningar med open source och modulärt tänk, säger han.

De så kallade obalansprognoserna, prognoserna för hur mycket el som ska förbrukas och produceras under en drifttimme, görs med hjälp av AI och maskininlärning.

– Vi föder in mycket data för att kunna göra smarta kalkyler framåt, vilket krävs när vi går över till mer förnyelsebar elproduktion. Nu siktar vi på att kunna balansera elsystemet ner till en kvart men det kräver att vissa funktioner i kontrollrummet automatiseras.

Ska klara snabbare utveckling

I samma veva som styrsystemet nu byts ut så byts också hela it-infrastrukturen och det byggs en helt ny dit den gamla successivt ska flyttas över. Den nya infrastrukturen ska rullas ut under 2024 och den ska klara en högre utvecklingshastighet med sådant som automatisering och orkestrering så att det ska gå snabbt att få upp produktionsmiljöer,

Den ska också vara mer anpassad för säkerhetshot så att vissa system skyddas mer än andra.

– En del system längst ner i stacken ska kanske ingen komma åt medan andra är mer tillgängliga.

Säkerheten är ständigt närvarande på Svenska kraftnät och under senare tid har man också märkt av att fler attacker som riktats specifikt mot den egna verksamheten.

– Det är något vi är väldigt vaksamma på. Vi är ju en viktig del av totalförsvaret och säkerheten går alltid först. Vi har i stort sett inget outsourcat utan har det mesta inhouse – från serverhall till AI, just för att kunna känna kontroll.

Sedan några år har Svenska kraftnät också byggt upp en så kallad SOC-funktion som övervakar it-system och nätverk.

Undviker molnet

Man undviker också molnet och som så många andra svenska myndigheter även Teams. Något som ställer till det lite i samarbetet med övriga Europa där i stort sett alla motsvarande verksamheter använder sig av Teams.

– Den diskussionen verkar inte finnas där, vi är de enda som inte använder oss av det utan som andra svenska myndigheter tittar på möjliga alternativ, säger Lars Jansson.

Säkerhetstänkandet innebär också att ny teknik inte anammas utan att man tänker igenom det utan att man är lite trögrörlig.

– Man får jobba med det på annat sätt, ibland i två olika tempon där vissa saker kan användas som arbetsplatsverktyg men inte i vår grundläggande verksamhet. För vi kommer inte att digitalisera delar där vi kan utsätta Sverige för risker.

Krav på rapportering

Eftersom Sverige är en del av den europeiska elmarknaden är samarbete också avgörande. Bland annat drivs utvecklingsarbetet av krav på hur alla de som sköter transmissionsnäten, som Svenska kraftnät i Sverige, ska rapportera in olika data för att allt ska fungera så optimalt som möjligt.

– Vi arbetar i tre lager – med den nationella förmågan, med den nordiska förmågan och med den europeiska förmågan. Då måste vi se till att ha balans på elmarknaden tillsammans.

I och med att Svenska kraftnät och systerorganisationerna i EU inte konkurrerar med varandra finns det också en stor öppenhet som Lars Jansson uppskattar.

– Jag har tidigare arbetat i konkurrensutsatta organisationer men här är det precis tvärtom. Det är öppna dörrar och vi hjälps åt och delar erfarenheter – man behöver inte uppfinna alla hjul. I och med att vi är en myndighet kan vi också arbeta tätt med myndighetsvärlden i Sverige. Och alla är väldigt välkomna till oss också, säger han.