Välj en sida

EU har sedan länge ställt krav på att offentlig verksamhet måste göra sin information mer tillgänglig genom att öppna sina data för andra aktörer.

Och nu utvidgas det tidigare direktivet till att omfatta data som anses vara särskilt viktiga för samhället – det handlar bland annat om sådant som höjdförhållanden, hydrologi, ortofoton och liknande men även data som är kopplade till exempelvis buller, klimat och biologisk mångfald.

För Lantmäteriet innebär det nya direktivet, som ska implementeras inom 16 månader, en rejäl förändring. Visserligen har myndigheten sedan tidigare gjort största delen av de datamängder som pekas ut tillgängliga men då mot en avgift. Nu väntar man på ett besked från regeringen om hur finansieringen ska se ut.

Tillgängliga mot avgift

Redan i dag är också stora delar av Lantmäteriets kartdata tillgängliga på det sättet även om det är avgiftsbelagt. En viss del har funnits tillgängligt utan kostnad men nu omfattas mycket mer och betydligt mer detaljerad information konstaterar Mikael Jenssen, chef för affärsmodeller och produktägande inom geodata på Lantmäteriet.

Nu avvaktar myndigheten regeringens besked om finansieringen.

– Vi vet vad vi behöver jobba med men vi måste säkerställa att vi har medel att implementera det här och också hur vi ska finansiera vår verksamhet när de här avgifterna faller bort, säger han.

Direktivet ställer inga exakta krav på hur dataseten ska tillgängliggöras utan bara på att det ska finnas möjlighet till bulknedladdning och api:er för överföring från maskin till maskin.

– I dag är det mycket offentlig sektor och näringsliv som använder våra avgiftsbelagda data men vi hoppas ju på att innovationen kommer att öka – det visar tidigare rapporter från andra länder där man slopat avgifter. Säkert finns det användningsområden vi inte ens tänker på som kan ha nytta av våra data.

Frigör miljarder

I en rapport som kom för tre år sedan beräknades samhällsnyttorna med öppna myndighetsdata uppgå till ett värde av 10–21 miljarder kronor om de öppnas upp avgiftsfritt och utan begränsande villkor.

Mikael Jenssen lyfter fram blåljusverksamhet som områden där fria kartdata kan komma till stor nytta.

– Räddningstjänst och ambulans har olika typer av kartunderlag i dag så där finns stora vinster om de får samma underlag när de fattar beslut. Redan i dag har vi tagit fram rekommendationer tillsammans med MSB kring vilka kartdata som ska användas men det finns en begränsning i att de är avgiftsbelagda. Att de nu kan få ett unisont kartunderlag kan rädda liv – det är fantastiskt om vi kan få det på plats, säger han.

Lantmäteriet pekar också ut en mängd andra exempel på där fria kartdata kan göra stor nytta – bland annat att polisen kan få bättre koll på förändringar i vägnätet när de ska göra snabba ingripanden och underlätta när man ska hitta försvunna personer.

Andra exempel är att det kan effektivisera försäkringsbranschens arbete mot bedrägerier, minska fosforanvändning i jordbruket, effektivisera byggprocesser och till att få en bättre uppfattning om var en smitta sprids så att smittskyddsarbetet kan bli effektivare.

Allt blir inte gratis

Även om betydligt mer data än tidigare nu blir tillgängliga utan kostnad gäller det långtifrån allt.

– Det handlar mest om geografisk information, bara en liten del av den som finns i fastighetsregistret blir tillgängligt – som byggnader, adresser, gränser och fastighetsbeteckningar. Fastighetsinformationen i övrigt påverkas inte av detta och fortsätter att tillhandahållas mot en avgift, säger Mikael Jenssen,

– Sverige kan gå längre än direktivet och välja att släppa även det, men det finns inte med bland de data som pekas ut specifikt.

 

Läs mer